Sfuei Mensîl Furlan Indipendent
Archivi de Patrie

SLOVENIE. A Lubiane gnûf guvier di centri-drete

............

JANKOVIĆ_ Puedial il partît che al à vinçût lis ultimis elezions parlamentârs cu la maiorance relative stâ fûr dal guvier dal paîs? Al è ce che al è sucedût in Slovenie dopo lis votazions anticipadis dai 4 di Dicembar dal an passât. Di fat, dopo passe doi mês di tratativis pe formazion dal gnûf esecutîf, la Lista Zoran Janković-Pozitivna Slovenija (Liste Zoran Janković-Slovenie Positive), nassude dome sîs setemanis prime des elezions par man dal sindic di Lubiane, si cjate a jessi ae oposizion.
ELEZIONS_ Dopo la colade dal guvier di centri-çampe di Borut Pahor, sfiduciât ae fin di Setembar dal 2011, i slovens, clamâts pe seste volte de indipendence dal paîs in ca a votâ par rinovâ la Cjamare di Stât (Državni zbor), a àn volût dâi fiducie a Janković, imprenditôr di sucès, serp di nassite, vignût a stâ a Lubiane cu la famee tal 1964. Su un totâl di un milion cent mil vôts (la afluence e je stade dal 65 par cent), 310 mil di lôr a son stâts pe Liste di Janković, vâl a dî il 28,5 par cent, cun 28 sentis. A son stadis dal dut faladis duncje lis previsions fatis tes setemanis prime dai istitûts di pueste, che a davin sigûr vincidôr l’SDS, il Partît Democratic di Janez Janša, che invezit al à scugnût contentâsi dal 26,2 par cent cun 26 sentis. Al tierç puest l’SD, i Sociâldemocratics dal za president dal Consei Pahor, cul 10,5 par cent e 10 sentis. Stant che la leç eletorâl, fondade sul sisteme proporzionâl, e previôt che par jentrâ te Cjamare di Stât si scuen cjapâ almancul il 4 par cent, a son rivâts adore a jentrâ tal Parlament altris cuatri partîts: Lista Gregorja Viranta (Liste di Gregor Virant, president de Cjamare) cul 8,4 par cent e 8 sentis, DeSUS (Partît democratic dai Pensionâts) cul 7 par cent e 6 sentis, SLS (Popolârs) cul 6,9 par cent e 6 sentis, in ultin Nova Slovenija (Gnove Slovenie, partît conservadôr) cul 4,8 e 4 sentis. A son restâts fûr i Demoliberâi dal LDS e Zares, za partîts di guvier cun Pahor; dopo 18 agns nol è jentrât te Cjamare il Partît Nazionâl SSN, formazion di drete estreme.
TRATATIVIS_ Viodût l’esit des elezions, il President de Republiche Danilo Türk al à fidât il mandât par meti dongje il gnûf guvier al vincidôr Janković. Dut câs, si è capît daurman che nol sarès stât facil: Janković al à inviât tratativis cui Sociâldemocratics, cul partît di Virant, president de Cjamare, e cul DeSUS. Ai 11 di Zenâr stâts, il vôt in aule par capî se al podeve nassi un guvier di centri-çampe al è stât une vore clâr: sui 90 parlamentârs, dome 42 a son stâts a favôr, un cuintri, ducj chei altris (listis di centri-drete) no àn votât. Un faliment che al à puartât il President Türk, une setemane dopo, a clamâ Marko Voljc, za diretôr gjenerâl de Nova Ljubljanska Banka: un tentatîf blocât daurman dai partîts plui grancj, cun Janković che si è dit pront a fâ un pas indaûr.
GUVIER_ E cussì al è stât: in vie uficiâl, Türk nol à clamât il secont classificât, Janša, par meti in pîts il gnûf esecutîf, ma istès la Cjamare di Stât lu à votât cuant che ai 28 di Zenâr si è presentât in Parlament fuart di un acuardi za cjapât cun Lista Virant, DeSUS, SLS e Nova Slovenija. I parlamentârs che a poin l’esecutîf a son 52, e chest al varès di sigurâ al gnûf guvier di centri-drete une maiorance vonde stabil. Dal decim guvier de Slovenie indipendente, jentrât in cjarie ai 10 di Fevrâr cun 50 “sì” sui 82 votants te Cjamare, a fasin part cuatri ministris dal SDS e doi par ognidun di chei altris cuatri partîts di guvier; la uniche femine e je Ljudmila Novak, ministri cence puartesfueis pai Slovens tal mont, di Nova Slovenija.
MINORANCIS_ A poiâ il guvier Janša ancje i doi deputâts de minorance taliane, Roberto Battelli, e ongjarese, Laszlo Göncz, ducj i doi confermâts di gnûf. Par cont di Battelli, candidât unic pal puest al Parlament, a àn votât 1151 membris de minorance sui 2712 che ’ndi vevin dirit. Dopo la lôr elezion, Battelli e Göncz a àn firmât un acuardi cun Janša par sostignî lis comunitâts taliane e ongjarese: l’obietîf ultin al è chel di rivâ a une “leç cuadri” che e meti adun dutis lis normis che a àn di sigurâur une valide tutele. ■
ALESSIO POTOCCO

L'EDITORIAL / Preâ par furlan al è onôr e no pecjât

Walter Tomada
Jo no jeri ancjemò nassût cuant che pre Checo Placerean al tacave a voltâ il Messâl par furlan. A son passâts passe 50 agns e i furlans no àn ancjemò plen dirit, pe Glesie di Rome, a preâ inte lôr lenghe. La Conference Episcopâl dai Talians e à mancjât, ancjemò une volte, di fâ bon […] lei di plui +

Gnovis / Acuile sportive furlane

Redazion
Joibe di sere aes 6 intal Salon dal Popul dal Palaç da Comun di Udin si tignarà la cerimonie di consegne de prime edizion dal premi ACUILE SPORTIVE FURLANE, un gnûf ricognossiment che al met dongje il valôr dai risultâts sportîfs ae cussience identitarie che i campions furlans di ogni sport a son bogns di […] lei di plui +